Källkritik, slutsats

Källkritik:
Regeringen.se
Riksdagen.se
Landguiden.se
I detta arbete har jag använt mig av tre olika källor, som jag alla anser vara trovärdiga. De bygger på statistisk och faktabaserad grund, då de är skrivna i upplysningssyfte.
Alla källorna berör i stort sätt samma eller närbesläktade ämnen och bekräftar varandra informationsmässigt. Tillsammans har de gett mig en relativ klar uppfattning om hur läget i Ryssland ser ut, även om det fanns en del punkter och aspekter de kunde vart tydliga om. Det känns som att ingen av dem riktigt går in på djupet, utan beskriver ytligt om det mesta. De motsäger inte varandra, och kompletterar inte varandra heller, men jag litar på dem. De tycks inte heller vara vinklade.
Alla källorna blir årligen granskade, och samtliga källor uppdaterad senast 2010. Kan hända att saker och ting har förändrats sedan dess, men samtidigt litar jag på granskningen och vet ju inte vad som kan ha ändrats sedan förra året. Varken i verkligenheten eller på hemsidan.
De hänvisar inte till andra hemsidor, så jag antar att de är förstahandskällor. Bortsett från statistiken de är grundade på, i och för sig. I förhållande till det är de andrahandskällor, men används nog som förstahandskällor på kritiska eller granskande hemsidor.
Det finns inga bilder på hemsidorna och inte heller namn på författarna.


Vad har jag kommit fram till under arbetets gång?
Om jag återigen gör en titt på kriterierna för en demokrati antar jag att det är relevant att jag drar ett par jämförelser, Ryssland och kriterierna emellan. Det var trots allt det som detta arbete gick ut på.
Först och främst, folkstyre. Styrs landet av ett folkligt styre? Råder det allmän rösträtt i landet och har verkligen alla människor chans att ”påverka”, genom att rösta
Det här är en av punkterna som Ryssland, liksom många andra länder, blivit kritiserade för. Det råder allmän rösträtt i landet, då alla landets myndiga individer har rätt att ställa upp i val och genom sin röst påverka vilka de anser vara kapabla nog att styra landet. Principen kan jag inte se på något annat sätt än felfri, däremot är den praktiska möjligheten att faktiskt kunna påverka något att kritisera.
Liksom jag nämnde i kapitlet om massmedia står televisionen för den största kunskapskällan för Rysslands befolkning, då majoriteten av all tv-produktion bedrivs av statligt ägda sektorer. Televisionen är på så sätt inte objektiv, och myndigheterna använder systemet till egen vinst i form i ett vinklat tv-urval. På så sätt upprätthålls makten om det begränsade inflytandet över befolkningen och småpartier får det oerhört svårt att få någon form av chans att förmedla sina åsikter. Och p.g.a detta, vinna röster.
På så sätt kanske inte Ryssland borde anses uppfylla kravet, då alla inte har chans att anskaffa den information som kanske skulle vara avgörande för ett rent ställningstagande i val. Men samtidigt tror jag att det är svårt att komma ifrån detta, endast genom att ändra mandatfördelningsystemet. Det ligger mer i hur medierna styrs och hur staten informativt påverkar befolkningen.
Nästa punkt, föreningsfrihet. Rätten att som individ förena sig med andra och skapa föreningar. Denna punkt kan jag ärligt säga att jag inte är särskilt beläst inom. På någon hemsida kan jag läsa om att en grupp människor tidigare i år greps under en demonstration, när de demonstrerade för rätten för mötes- samt föreningsfrihet. Och utifrån det kan jag anta att Ryssland inte heller på den här punkten uppfyller de kriterier som krävs.
Men samtidigt måste jag också ta hänsyn till aspekterna kring gripandet vid demonstrationen. Kanske demonstranterna agerade aggressivt och det var därför många blev gripna? Gripandet kanske inte alls hade med syftet med demonstrationen att göra?
Under sovjettiden däremot är jag medveten om att Ryssland inte uppfyllde detta kriterie.
Tryck och yttrandefrihet;
Trots att sovjettiden idag är över sker det fortfarande statlig granskning av de flesta tidskrifter som trycks i landet. Under åren har flera journalister och reportrar levt under hot, både från staten och allmänna landsinvånare, då de hållit ett kritiskt förhållningssätt till Rysslands styre eller historia.
Båda punkterna är också kriterier som Ryssland blivit kritiserade för, både av EU och FN, så jag antar att jag kan konstatera att landet inte heller här uppfyller de yttrandekriterier som en demokrati bygger på.
Punkten om rättsäkerhet är jag inte alls påläst inom, samt känner att jag inte behöver ta upp. Det räcker med att se att de ovanstående kriterierna inte samklingar särskilt bra med det dagsrådande styret i Ryssland.

Skulle jag då kalla Ryssland en demokrati? Enligt riksdagens (i detta fall min) definition, nej. Däremot antar jag att den ryska styrelsen skulle kalla sig själva demokratiska, då det inte finns några konkret fastställda lagar som motsäger demokratins grunder.

Tack. För. Mig.