I mitt förra inlägg skrev jag att jag i detta inlägg skulle applicera demokratin på landet Iran. Jag upptäckte dock att jag glömt att skriva "hardfacts" om landet och därför kommer dessa nu. Irans...
Politik med ett ord, skulle jag uttrycka som väldigt motsägelsefull. Fram till år 1979 styrders Iran monarkiskt av ett flertal "shahs" (kungar). Den siste shahen flydde landet 6 januari 1979 då folket var missnöjda med hans styre och politik, han hade ca 16 år tidigare förvisat en av Irans idag genom tidernas störste ledare, Ayatollah Khomeini (som dog 1989), ut ur landet och hade helt enkelt inte folkets stöd. Anledningen till att jag kallar Ayatollah Khomeini en av tidernas största ledare är för att han dels var den första folkvalda ledaren, som inte var kunglig, att styra Iran. Han startade även den islamska republiken samt la grunden för de religiösa grundlagarna/lagarna som dels är stiftade efter islams regler sharia i Iran idag. Han ville att landet skulle styras mer modernt, dvs demokratiskt, och införde att folket skulle få välja vilka som skulle få sitta i parlamentet. Folket skulle även få välja president. Det som däremot står emot påståendet om att landet är demokratiskt är att folket har aldrig sista ordet, vilket på något sätt, för mig, är själva syftet med att ha en demokrati.
Då Iran är en islamsk republik vill Ayatollahn (den högste, religiösa ledaren), som idag heter Ayatollah Khamenei se till att de personerna/personen som folket har röstat fram till att sitta i parlamentet och vara president, står för de lagarna som landet har idag och vill forsätta driva landet efter Khomeinis bestämmelser - som en islamsk republik. Ayatollah Khamenei och resten av prästerskapet har den yttersta makten och alltid det sista ordet - allt för att garantera att Iran styrs av muslimska principer. Alla partier som vill ansöka om att sitta i riksdagen granskas därför noga och all typ av opposition tystas ner genom fängelsestraff, tortyr eller avrättning. Vilket gör det väldigt svårt för människor att göra, säga eller tycka något revolutionerande. Anledningen till att jag kallar politiken motsägelsefull kanske är ganska tydligt efter denna beskrivning av landets politik. Ayatollah Khomeini ville modernisera de iranska samhället genom att införa demokrati. Enligt mig är ett av de viktigaste begreppen inom demokratin folkstyre och innebörden av det verkar Khomeini ha missat när han stiftade grundlagarna och regeringsformerna, eftersom folket inte har sista ordet. Det är enligt mig inte ett folkstyrt samhälle då.
Ekonomin i landet har länge baserats på oljan. Fram till revolutionen 1979 försörjde sig iranierna nästan enbart genom att exportera olja. Efter revolutionen gjordes en ny ekonomisk plan för Iran, nu ville man satsa mer på att vara självförsörjande. Jordbruket samt den privata industrin blev en viktigt del i detta, och att slippa vara så beroende av oljan och andra länder var en annan tanke med den nya ekonomiska planen. Denna plan är idag bara delvis genomförd. Tre år senare följdes landet av en ekonomisk kris på grund av att olje priset rasade och kriget mot Irak startade, vilket var enormt påfrestande för ekonomin. Ekonomin byggdes långsamt upp och utlandsskulder betalades med hjälp av överskott från oljeinkomsten och importen blev friare vilket bara gjorde gott för den ekonomiska tillväxen.
År 2005 gav president Ahmadinejad ett löfte om bättre villkor för de fattiga, därför godkände parlamentet en statsbudget som ökade utgifterna med ca 20 %. Iranierna hade innan dess fått generösa ekonomiska birdag från staten till baslivsmedel, el och bensin. Detta blev en ohållbar situation för landet då de blev otroligt kostsamt att fortsätta med, även fast de tjänade mycket på oljan, då iranierna var tvungna att importera en stor del av bensinen. Man avskaffade sedan subventionerna och idag har Iran en hög arbetslöshet samt stora problem med inflationen. Idag kontrolleras ekonomin av staten.
Sociala förhållanden
Då det inom islam är viktigt att hjälpa de fattiga finns det ett fungerande socialt skyddsnät i Iran, där basvaror subventioneras och fattiga människor erbjuds boende. Olika välgörenhetsstiftelser ger även bidrag till de som inte har råd att försörja sig.
Enligt författningen är regeringen skyldig att se till att alla medborgare får sjuk-,arbetslöshets-och pensionsförsäkring, hur starkt det här sociala skyddsnätet egentligen är beror på vilken typ av anställning du har. Är du offentliganställd har du oftast tillgång till de flesta förmåner som försäkring och föräldrapennig, men är du privatanställd är det inte säkert att du har det. Grundläggande hälsovård ska alla ha rätt till, dock varierar kvaliteten på vården.
Iran är ett dominerat manssamhälle och kvinnan är underordnad mannen. Män och kvinnor har inte samma juridiska rättigheter och kvinnan anses vara mindre värd än mannen. Vittnesmål från kvinnor är bara hälften så mycket värda som mäns. En man som vill skilja sig behöver inte ange någon orsak men för att kvinnor ska få skilja sig måste mannen vara alkoholist, mentalsjuk, narkoman eller oförmögen till att försörja familjen. Vill kvinnor skaffa pass måste de ha tillstånd från sin make, far eller annan manlig släkting. Kvinnan har vårdnaden om sina barn fram tills 7 års ålder, sedan tar mannen över. Kvinnor har ingen juridisk rätt att träffa sina barn efter skilsmässa. Fadern/maken är de självklara överhuvudet i familjen och alla ska lyda honom, han får ha upp till fyra hustruar men oftast väljer männen bara att ha en. Från 9 års ålder måste kvinnor bära heltäckande slöja. Kort sagt är kvinnorna väldigt beroende av männen. Däremot är det fler kvinnor än män som antas till universitet, och de är fler kvinnor än män som arbetar som läkare, lärare och jurister. Kvinnor har även tillåtelse att jobba inom politiken.
Ogifta ungdomar som inte är släkt, får inte umgås med det motsatta könet - ofta gör dem det i smyg iallafall. Iranierna är starkt klassmedvetna.
Religiöst - landet är en islamsk republik och de flesta iranier är muslimer, en stor del är shiamuslimer - shiiter. De andra religiösa grupperna diskrimineras.
I nästa inlägg kommer jag däremot applicera min definition av demokrati på Iran och diskutera kring frågan om hur demokratiskt landet egentligen är.
Källor:
http://landguiden.se/Lander/Asien/Iran/Religion
http://landguiden.se/Lander/Asien/Iran/Politiskt-System
http://landguiden.se/Lander/Asien/Iran/Aktuell-Politik
http://landguiden.se/Lander/Asien/Iran/Ekonomi
http://landguiden.se/Lander/Asien/Iran/Sociala-Forhallanden
www.ne.se
Boken ”Iran och den islamiska revolutionen”, sid 4-21
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar